Landet långt borta

1996 kom jag, såg, men segrade inte. (Jmf citat av Julius Caesar* - "Jag kom, jag såg, jag segrade.") Istället blev jag så rädd, att jag "liftade" med en ambulans till centralstationen! *102 f.Kr-44 f.Kr

G
We are able to go up and take the country
                          Em            Am D
And possess the land from Jordan to the sea
           G          G7                  C   Am7
Though the giants may be there our way to hinder
            G/B          D6     G
Our God has given us the victo--ry!

www.cyberhymnal.org/mid/w/e/a/we_are_well_able.mid


När jag hyrde samma källarrum nästa gång, flera år senare, låg t.o.m. säkerhetsnålarna kvar!

Jag skulle ha varit här för drygt 1 år sedan, men hade då fått fel info.

Allt var nu sig likt, till det yttre.

På vägen hit (på tåget) den 19 januari, satt jag snett mittemot en kvinna som liknade studenten som satt bredvid mig på en föreläsning för länge sedan. Den gången tog jag till "positiva affirmationer" (heter det inte så?). Jag sade till bänkgrannen, om du stannar... (når du dina drömmars mål). Jag hade hoppats att hon skulle svara med samma mynt, men det gjorde hon nog inte (tror inte jag missminner mig) - hon var kanske en streber. Kvinnan slet åt sig mina papper, den gången i föreläsningssalen. Jag hann inte ens se vad som stod på papprena! Nu satt kvinnan och stirrade på ett och samma uppslag i en ortopedibok. Och jag som en gång i tiden blev erbjuden sommarvik. som läkare på akuten i Kristianstad (jag skrev på ett s.k. åtagande)! Jag skulle ha tagit hand om ortopedfallen!

Jag stannade inte, i landet långt borta, utan kastade i praktiken bort mig på en pratsjuk karl ("styvpappa"). Detta trots min mors varningsord!

En jättelång kvinna kom till min undsättning den 20 januari. Jag bjöd henne och och den likaledes långa vännen på middag. Ett tyskt ordspråk säger att "vänskap är en planta, som kräver flitig bevattning"! Trots att jag nog träffade kvinnan redan 1988, har jag dock inte haft tillfälle att vattna plantan så ofta. Jag har likväl räknat kvinnan som en av mina bästa vänner. Eftersom jag inte hade kvar mat till torsdagen, åt jag på sjukhuset. Vitkål, potatis och något som liknade järpar serverades.

Jag, som var på mitt första kristna ashram det året jag fyllde nio, fick tre dagar för mig själv. Ashram lär betyda "från arbete" (a = från, shram = arbete). Jag behövde så väl de tre dagarna i ensamhet, så jag kunde stanna upp och tänka efter.

Bilden visar kristna Ashrams logga.

Sista natten (~ till fredagen) stod det så klart för mig, att min far hade rått mig att "ta vara på tiden"! Det var som om fjäll hade fallit från mina ögon. Fredagen den 20 januari, bytte jag så livsstil.

Jag hoppades att det skulle hålla i sig! MED FACIT I HAND, KAN JAG TYVÄRR KONSTATERA, ATT JAG SNART FÖLL TILLBAKA I GAMLA HJULSPÅR!

 Jag blev förälskad i SAAB, som tonåring - 20-åring. Blev skjutsad av en professor i matematisk/teknisk fysik (från Chalmers), och dennes fru, som jag och mina föräldrar skulle besöka. (Vi hade träffats i Tullbrokyrkan i Falkenberg.) SAABen var så olik alla andra bilar, som jag hade färdats i. Man kunde höra vad som sades i bilen - där fanns inga störande oljud!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0